Populära tjejen men alla killar efter sig

”Populära tjejen men alla killar efter sig. Ja, visst har vi alla drömt om att få vara henne för en dag någongång?”
En av mina vänner skrev så. En av mina vänner. Jag kan slå vad om att de flesta har drömt om att vara henne. Men här kommer själva grejen. Jag lovar er att jag inte ljuger. Så här kommer det. Jag har aldrig, jag upprepar, aldrig drömt om att vara den tjejen. Aldrig. Inte en enda gång. Och det är det som gör mig så speciell. Att jag aldrig har gjort det. Och att jag faktiskt vet att jag är speciell. För jag är speciell. Där, mina vänner, har ni det. Jag är speciell. Jag vet om det. Jag är stark nog i mig själv att våga säga det. Jag kan stå för det. Att jag är speciell. Att jag är annorlunda. Jag inser det. Jag förstår det. Jag kan se mig själv i spegeln, osminkad som vanligt, och trivas med det. Jag behöver inte gömma mig bakom ett två centimeter tjockt lager smink som gör mig till något jag inte är. Jag klarar mig ändå. Missförstå mig inte nu, smink är fint och det gör skillnad. Det är inget fel att sminka sig. Det är inte det jag vill förmedla. Jag vill visa för er att jag är mig själv och kan stå för det. Jag vill visa er alla att det faktiskt går. Det går. Och man måste inte bli mobbad för det. Själv har jag inte blivit mobbad en enda dag i mitt liv. Så säg inte att det inte går. För jag, ja äntligen vet jag, att det går. Det är inte omöjligt.

Så Tjojahopp mina vänner! Nu ska jag ut och hoppa på isen och leka i sandlådan!

//Froste